mission accomplished

Ibland måste man bara ta sig i kragen och få saker gjorda. Få ändan ur vagnen, dra ur proppen, accelerera ur startblocken. Get it done. För saker och ting gör sig inte självt, har man märkt.
Och jag är en riktig sölkorv, har riktigt svårt för att komma till skott, även om det är trevliga saker på gång. Det är "igångsättningsmotståndet" som är så väl utvecklat, tror jag.
Men plötligt händer det. Man summerar ner sin situation, ser att här behövs åtgärdas, och så GÖR man det. Bara så. Ta-da......klart!
Som idag. Vilket race, vilket flyt, vilka åtgärder. Jag blir nästan rörd över mig. Jag har bockat av uppdragen på löpande band. Jag summerade och jag agerade.

Reflektion 1 : 10-kortet på Valhalla som fortfarande har 9 simningar kvar bör användas innan det växer spindelväv på det/ inte gäller längre/ Valhalla byggs om till skateboardbana.
Åtgärd: Gå och simma. Did that, done that. Hittade baddräkten, glömde inte handduken, hade både shampo och HÅRINPACKNING med som jag tjoffsade i och hade i barret i bastun, weow-överkurs!

Reflektion 2: Håret ser ut som kalufsen på en ledsen cockerspaniel. Gå och klipp dig. Och helst på en annan salong än förra gången för du var inte nöjd förra gången eftersom frissan hela tiden tjatade om hur gråhårig du var.
Hon nämnde säkert "GRÅHÅRIG" 12 gånger inom loppet av fem minuter bara för att jag skulle falla till föga och boka in färg och slingor för 8513 kr/strået. ALDRIG! Hade lust att bara svänga runt i snurrstolen, illglo på henne och väsa ur ena mungipan; HÅLL KÄFTEN OCH KLIPP!
Åtgärd: Ramlade in på salongen närmast hemmet. Jättetrevlig tjej, klippte som jag ville (wow, respect!) och hon tyckte mina hemtonade strån såg strålande ut. Trevlig människa!
Har nu bytt hundras, eftersom hon plattade alla strån VÄLDIGT platta, och ser nu ut som en glad afghanhund. Platt, platt, och spetsig nos. Voff.

Reflektion 3: Gå inte och gnäll om småsaker som jag är trött, hängig och bla,bla,bla. Gå till doktorn. Gör hälsokontroll. Nu vill man ju inte springa ner dörrarna till vårdcentralen så fort man har nageltrång, men jag är ju nylistad på Carlanderska och kan lika gärna gå dit och visa upp mig...och läkarbesök med intervall på tretton år kanske inte räknas som hypokondri?
Åtgärd: Hälsokontroll på Carlanderska.
Och här togs det prover i rasande fart för nu skulle minsann alla eventuella analkande tantkrämpor skådas i vitögat. Och så påpekade hon att det inte behöver gå tretton år till nästa hälsokontroll. Nähä. Vi får väl se om det finns någon lucka i agendan...
Men jag hade ett blodtryck som en tjugoåring, sa hon. Guuud vilken sympatisk läkare!
Exakt vad det innebar ville jag inte gå in på, ifall det var lite fjolligt eller nåt. Jag ville bara njuta av min stund i rampljuset, av blodtrycksframgången.
Tur att vi inte började diskutera vikten.

Summa summarium: Hela dagen utvecklade sig till att bli ett gigantiskt Kinderägg, tre överraskningar på ett bräde... fasen också, nu blev jag sugen på choklad.