Här ute på landet lever har vi ett synnerligen rikt djurliv!
Förutom spindlar, gråsuggor och myror är även hela småstugeområdet rikt på vildkaniner.
Dessa små sötingar bor under diverse verandor och friggebodar och gör livet surt för dem som har en plantering värd namnet. Det har inte vi, så vi tycker bara att de är söta.
Men så finns det också ett gäng kvittelikvitt-småfåglar. Brunspräckliga små saker i flock, jag TROR det är gråsparvar, men den avvägningen lämnar jag till proffsen. Det kan lika gärna vara canarie-fåglar jag är inte så bevandrad i ornitologi.
Hur som helst, dessa små flygfän har mest hållit tíll inne på grannens planhalva eftersom hon faktiskt matar dem, (så långt har inte vi kommit än i animaliska omsorger) men helt oplanerat var vi plötsligt bästa kompisar och bundisar in i döden.
Maken sådde nämligen gräsfrön på en liten plätt i gräsmattan och vips landade halva Västra Götalands sparvbestånd hos oss. Och de pickade och käkade oavbrutet tills de nästan sprack.
"Vi får göra något" sa jag oroligt till maken, för så mycket gräsfrön kan inte vara nyttigt för en liten gråsparv. Den kommer sluta sina dagar som sprängd grönsparv om vi inte sätter stopp för pickandet.
Nere på Hilco i Frillesås skred jag till verket. (Hilco är en butik fullproppad med saker man absolut inte visste att man behövde och saker man kom på att man visst behövde i en salig blandning. Här kan man hitta allt från nagellack i gräsliga färger till virkgarn, hundfoder, ugnsfasta formar, duschdraperier, leksaker och annat lull lull)
I sortimentet ingick även färgglada fågelskrämmor i plåt, jag blev genast förälskad i denna gula plåtfågel med fnutt på huvudet och blå stjärtfjädrar, också de i plåt. Jag inhandlade henne omgående och åkte mer än nöjd därifrån. Såg framför mig hur hon inte bara skulle skrämma småfåglar i sken utan hon skulle även berika min gräsmatta med sin lustiga uppenbarelse.
Och hon fick namnet Maggan.
Maggan blev genast utplacerad i småfåglarnas mecka, och nöjd satte jag mig ner på köksaltanen för att skåda den effekt hon hade på småfågelsbeståndet....
...det gick jättefint, istället för 23 sparvar åt gången på gräsplätten var vi nu nere i 18. De andra fem stod bredvid och garvade näbben av sig.
Så gick det i alla fall till när gråsparvarna på Margaretavägen 54 fick en ny kompis. Nu samsas allihop glatt på jordplätten, no hard feelings och ingen hänger läpp. Maggan vajar fötroendeingivande i vinden och gråsparvarna tuggar som aldrig förr.
Men nu är det nog dax för maken att hälla ut mer gräsfrön för snart är det slut.
Förutom spindlar, gråsuggor och myror är även hela småstugeområdet rikt på vildkaniner.
Dessa små sötingar bor under diverse verandor och friggebodar och gör livet surt för dem som har en plantering värd namnet. Det har inte vi, så vi tycker bara att de är söta.
Men så finns det också ett gäng kvittelikvitt-småfåglar. Brunspräckliga små saker i flock, jag TROR det är gråsparvar, men den avvägningen lämnar jag till proffsen. Det kan lika gärna vara canarie-fåglar jag är inte så bevandrad i ornitologi.
Hur som helst, dessa små flygfän har mest hållit tíll inne på grannens planhalva eftersom hon faktiskt matar dem, (så långt har inte vi kommit än i animaliska omsorger) men helt oplanerat var vi plötsligt bästa kompisar och bundisar in i döden.
Maken sådde nämligen gräsfrön på en liten plätt i gräsmattan och vips landade halva Västra Götalands sparvbestånd hos oss. Och de pickade och käkade oavbrutet tills de nästan sprack.
"Vi får göra något" sa jag oroligt till maken, för så mycket gräsfrön kan inte vara nyttigt för en liten gråsparv. Den kommer sluta sina dagar som sprängd grönsparv om vi inte sätter stopp för pickandet.
Nere på Hilco i Frillesås skred jag till verket. (Hilco är en butik fullproppad med saker man absolut inte visste att man behövde och saker man kom på att man visst behövde i en salig blandning. Här kan man hitta allt från nagellack i gräsliga färger till virkgarn, hundfoder, ugnsfasta formar, duschdraperier, leksaker och annat lull lull)
I sortimentet ingick även färgglada fågelskrämmor i plåt, jag blev genast förälskad i denna gula plåtfågel med fnutt på huvudet och blå stjärtfjädrar, också de i plåt. Jag inhandlade henne omgående och åkte mer än nöjd därifrån. Såg framför mig hur hon inte bara skulle skrämma småfåglar i sken utan hon skulle även berika min gräsmatta med sin lustiga uppenbarelse.
Och hon fick namnet Maggan.
Maggan blev genast utplacerad i småfåglarnas mecka, och nöjd satte jag mig ner på köksaltanen för att skåda den effekt hon hade på småfågelsbeståndet....
...det gick jättefint, istället för 23 sparvar åt gången på gräsplätten var vi nu nere i 18. De andra fem stod bredvid och garvade näbben av sig.
Så gick det i alla fall till när gråsparvarna på Margaretavägen 54 fick en ny kompis. Nu samsas allihop glatt på jordplätten, no hard feelings och ingen hänger läpp. Maggan vajar fötroendeingivande i vinden och gråsparvarna tuggar som aldrig förr.
Men nu är det nog dax för maken att hälla ut mer gräsfrön för snart är det slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar