Walk over

Nu har semestern försvunnit utom synhåll - lika snabbt som en löning, det fina vädret likaså, och det enda från sommarens soliga dagar som fortfarande biter sig kvar är semestersynderna i form av blekfett degigt hull som hänger som en badring över byxkanten.
Valk över kanten = walk over syndromet.

Usch. Jag får andnöd när jag böjer mig ner för det är lite svårt att andas när det plötsligt trycks in en oformlig massa i själva andningsorganen, och när jag tagit på mig byxorna vet jag aldrig om jag ska tryck in valken I byxorna eller om jag helt enkelt ska låta den guppa i full frihet ovanför byxlinningen. Förr eller senare är det ändå där den brukar hamna, ovanför byxlinningen, eftersom valkar är väldigt exhibitionistiska till sin läggning och sällan finner sig i att döljas eller kamoufleras i någon större utsträckning.

Så nu var det alltså dax att återigen ta fram vikt-väktar broschyrerna från 1997 (då sonen var plutt och graviditetskilona skulle utrotas) och beta in i djungeln av points (jag kallar dem pluttar!) antal vattenglas per dag och motionsbonusar. Det är som att träffa en gammal kompis, "Vad gör du nu förtiden, varför hör du ALLTID av dig?" och så vidare.

Min tanke är alltså att offentligt i bloggvärlden avslöja min bristande motivation och mina karaktärsbrister. Men man kan väl inte mer än misslyckas och varför då inte göra det i offentlighetens ljus?
Shoot!

Dag ett:
Provar lite kläder och inser att tvärfukten i garderoberna varit svår i sommar.
Slankheten har definitivt lämnat walk over till förmån för valk över.
Stridsåtgärder planeras omgående.
Äter duktigt efter programmet, allt går enligt planerna tills jag hittar påsen med sega fiskar i kulörta färger. Sätter raskt i mig åtta stycken...ok, tio, eftersom jag alltid måste äta en av varje färg. Och där är firrar i fyra färger. Plus två i bonus. Röda. Fast egentligen var de gröna godare.
Är trots allt förvissad om att detta kommer att gå plus minus noll eftersom "vi ska springa i kväll".
Nu ösregnade det visst så löprundan uteblev.
Tusan också, bättre lycka nästa dag.

Dag två, som händelsevis är idag:
Har gått strikt efter pluttar och points TROTS vetskapen om godis-akvariet med "swedish fish" från IKEA högst uppe i skafferiet. Som i ultrarapid såg jag min egen hand sträckas fram mot godispåsen...men smack, jag slängde igen dörren och kokade mig en stärkande kopp kaffe. Läs balja. Så nu har hela min ömkliga mage kollapsat, magkatarren har tagit fart och buken är svullen som en spärrballong, men jag åt inget godis. DUKTIG flicka!
Men nu ska man dricka 8-10 glas vatten varje dag så jag har sprungit (läck?) på toa som en galning.
Ämnar springa runt Härlanda Tjärn ikväll och får förmodligen ha med egen uppblåsbar resetoa.
Fortsättning följer...